fan vilken dag det har varit altså,  jag som trodde att jag skulle få goda nyheter när jag skulle prata med min behandlare fick istället världens chock. hon började att prata och tillslut började hon prata om viketen, alla hade trott att jag skulle gått upp bra, så att jag skulle få vara hemma lite i veckan, och börja att gå i skolan någon dag ibland. istället sa hon att jag hade gått ner i vikt, jag fick värsta chocken, sen sa hon att det inte var så lite jag hade gått ner heller, jag visste inte vart jag skulle ta vägen, något måste vara fel, jag kan inte ha gått ner  i vikt, jag hade ju till och med fått en mathöjning på chemat. jag sprang ut i från rummet, kände att nu ger jag upp, jag orkar inte en dag till nu, är hällre död en att genomgå det här. min behandlare sprang efter men jag ville inte prata med henne ville bara därifrån.. på väg ut genom dörren blockerar hon vägen, jag känner att jag bara har lust att putta undan henne men jag vet att jag inte är starkare en henn, hon tar tag i mig och sätter mig på en stol och börjar fråga massor med frågor om vad som kan ha orsakat detta. jag ver ärligt inte, jag trodde jag hade gått upp massor, alla trodde det, jag och mamma pratade, hon sa att det lät konstigt, så de ska ta en ny vikt på onsdag tror jag, för något måste ha blivit fel, usch jag vet inte vad jag ska göra, just nu känns livet bara som en stor motgång..